Om begravningar
Att förlora en närstående är ett svårt slag för oss alla, och att tänka praktiskt i den situationen är inte så lätt. Ändå är det mycket som behöver göras ganska omgående, och denna checklista kanske kan vara en liten hjälp.
Checklista vid dödsfall
Först av allt:
- Meddela alla anhöriga till den avlidne, liksom eventuella arbetsgivare.
- Ta hand om husdjur så att de får ett nytt hem
- Rensa bostaden på matvaror.
När det mest akuta är gjort:
- Kontakta några olika begravningsbyråer. Jämför dem för att se vem som känns bäst för dig att anlita.
- Beställ eftersändning av post till den som har hand om dödsboet.
- Kontakta de eventuella föreningar som den avlidne är medlem i. Här finns troligen vänner som vill komma på begravningen.
- Kontakta försäkringsbolag. Några försäkringar betalas ut vid dödsfall medan andra behöver föras över till någon annan.
- Någon behöver ta hand om den avlidnes ekonomiska åtaganden. Räkningar behöver betalas, och berörda företag måste meddelas om dödsfallet.
- Säg upp vissa abonnemang och avtal.
- Prata med den bortgångnes bank om vad som behöver göras med betalkort och konton.
Från dödsfall till gravsättning – vad händer när någon dör?
När ett dödsfall inträffar skall den döde undersökas, och en läkare fastställer dödsorsaken och skickar ett dödsfallsintyg till Skatteverket, som är registrerande myndighet. Därefter körs den döde till ett bårhus. Innan det sker kan anhöriga oftast få möjlighet att komma dit och ta farväl.
Tvagning och kistläggning
Enligt gamla traditioner var det brukligt att svepa den döde i vita lakan, som en del av en religiös ritual där kroppen tvättades och kläddes. Idag använder man sig istället av en vit svepdräkt. Om de anhöriga hellre önskar det, kan man klä den avlidne i egna kläder innan man bäddar ner honom eller henne i kistan.
Kistläggningen sker ibland direkt på platsen för dödsfallet, och då transporterar man den döde direkt till en bisättningslokal istället för till bårhuset.
Visning
Innan begravningen äger rum väljer många att hålla en så kallad visning av den döde. Det här är något som många uppskattar eftersom det ger anhöriga och vänner en möjlighet att ta ett personligt farväl i enskildhet. Många uppger att det kändes bra att se den döde, dels för att bekräfta för sig själv att personen verkligen har gått bort och dels för att det känns bra att säga farväl i lugn och ro.
Begravningsceremonin
Tre fjärdedelar av alla begravningar sker enligt Svenska Kyrkans ordning. De flesta sker i antingen kyrkan eller i något kapell.
Den som leder begravningsgudstjänsten kallas för officiant, och i kyrkan är det alltså prästen som har den rollen. Det är också prästen, tillsammans med de anhöriga och begravningsbyrån, som planerar begravningen.
Gravsättning
Gravsättning av en avliden måste alltid göras på en kyrkogård eller annan begravningsplats. Man kan också sprida askan i naturen, efter tillstånd från Länsstyrelsen. Det händer ofta att man gör detta på en plats som haft särskild betydelse för den döde.
Numera finns ett antal olika typer av gravplatser. Kistgravar, urngravar, minneslundar och asklundar för att bara nämna några.
Minnesstunden
En viktig del för många i samband med en begravning är minnesstunden som ofta hålls direkt efter en begravning. Familjen, släkt och vänner ges tillfälle att samtala, samtidigt som man bjuder på någon form av förtäring.
Många håller till i församlingshemmet, men det går lika bra att t.ex. boka plats på en restaurang eller annan plats.